Vi lånade golfbanans elbilar en eftermiddag och drog ut för att kolla ny spårsträckning. Som framgått av föregående blogg-inlägg så gäller det alltså nu att flytta ut spåret i möjligaste mån helt utanför fairways för att skona gräset. Då måste vi också få klippt gräset inför vintern så att vi får jämnt underlag och minskar risken för genomslag.


Här kör vi som förr - starten på f d 6,7km-slingan är uppklippt.


Diskussion och fundering: går det att dra spåret här där det växer en massa tistlar?



Här blir det helt ny spårsträckning. Vi klipper upp i vänsterkanten utmed vägen, så förlängs långa spåret med flera hundra meter och en helt ny slinga!

Det är inte helt bekymmersfritt att dra skidspår på golfbana. Det många inte tänker på är att även om det är massvis av snö så kan marken ta skada när man kör med skoter om och om igen. Det som sker är att snötäcket pressas samman, luften trycks ur snön, och därmed försvinner snöns naturliga isolerande egenskaper. Detta ger i sin tur många negativa effekter på marken. På en golfbana kan resultatet bli förödande.


Bilden visar där vi drog spår i vintras i en "krok" ut över fairway. Jämför gräsets skick där spåren gått...


På Bisslinge har vi numera tusentals skidåkare varje fin vintervecka. Därtill en vinter som den senaste när det snöar ofta eller spåren blåser igen, så är vi ute och kör skoter flera varv flera gånger i veckan för att dra nya fina spår.

Senaste vintern var kanske exceptionell (bra ur skidåkarens synvinkel, tvärtom för skicket på golfbanegräset). Som tur var har vi ett bra samarbete med golfbanans chef och övriga ansvariga. Arbetet pågår nu med att planera delvis nya spårsträckningar till i vinter som ska skona känsliga delar av golfbanan. Det kommer bli fler och långa sträckor som klipps upp för skidspår ute i "ruffen". Vi tror det kan bli spännande! Mer om detta längre fram på senhösten.

De senaste vintrarna har vi haft små flaggor i plast på en ståltråd som markerat var spåret går. Det har varit ganska hopplöst för dels är flaggorna så små att de blir översnöade, dels blåser de bort, dels så riskerar ståltråden bli kvar på golfbanan (vilket inte är så bra).

Nu har vi istället satsat på en ny lösning.



Vi har köpt in ca 800 glasfiberarmerade plastpinnar - både böjliga, smidiga och lätta att hantera.
Dessa kommer sticka upp över snön på ett bra sätt.



Pinnarna är alla gröna, men vi kommer måla även rött och gult. Med andra ord kommer vi ha dessa färger på våra tre skidspår i vinter. Mer om det i ett kommande inlägg. 

Helgen 17-18 september gick Svenska Skidförbundets skidkonvent för längdåkningen av stapeln i Borlänge, Galaxen. Agendan kan ni se på: http://www.skidor.com/skidkonvent.



Vi från Rotebro IS OK spårpatrullen var speciellt inbjudna för att motta Stora Skidspårspriset som delas ut av Skidförbundet och skidspar.se. Priset var en skulptur i glas som utdelades på middagen på lördagskvällen. Vi fick komma upp på scen och blev intervjuade av kvällens konferencier, Roberto Vacchi. Se bild på: http://skidspar.se/nyheter/stora-skidsparspriset-utdelat. På skidkonventet samlades även utställare t ex leverantörer av utrustning, kläder, skidor samt diverse skidorter och skolor.

Vi gick runt och diskuterade med de flesta. Mycket spännande fanns att se och höra och många goda kontakter knöts.

 
Några såna här skulle vi gärna vilja ha uppe på Bisslinge!

Båda dagarna innehöll också ett antal seminarier med olika teman kring föreningsliv, träning, skidteknik, skidspår, tävling och annat av intresse för skidföreningar.

Sammanfattningsvis en spännande helg där vi fick med oss mycket matnyttigt och många tankeställare inför framtiden.

Det enda negativa med helgen var väl att man ännu en gång fick bekräftat vilket relativt u-land Stockholmsområdet är såväl när det gäller kommuners ovilja/ointresse att satsa pengar på att tillhandahålla längdskidåkning liksom det därmed sammanhängande svaga föreningslivet kring längdskidor.

Ifråga om föreningslivet kunde dock vi som relativa nykomlingar i detta sammanhang (och dessutom pratglada sådana!) ta upp och ifrågasätta några ”självklarheter” som fick andra deltagare och förbundsfolk att fundera till en extra gång. Här är några exempel:

• Om nu ett stort problem är att hela längdåkings-Sverige i princip ”dör” efter att Vasaloppet gått av stapeln, varför då inte flytta Vasaloppet till sista veckan i mars istället – och få 2-3 veckor till av stort skid-intresse innan Vasaloppet?
  
  
• Om nu många, många människor är intresserade av Vasaloppet men mycket få är intresserade av ”gammaldags” skidföreningsverksamhet, varför inte centrera även skidföreningarnas verksamhet kring Vasaloppet? På så vis får man åtminstone in de aktiva i föreningsverksamheten och kan då även få med Vasalopps-åkarnas barn och familjer i verksamheten. Sen kommer resten av sig själv när intresset väl väckts.

Välkomna till Rotebro IS OK spårpatrullens blogg. Vi som utgör spårpatrullen, tillika den hårda kärnan i skidsektionen i föreningen,

Mycket nöje!